Ursprungligen publicerat den 6 januari 2021

Julfirande i skyttevärndet

Idag den 6 januari 2021 (kommer dröja till påsk innan jag känner mig bekväm med att skriva detta nya år) fortsatte vi våra eskapader i Chock Beredskapstid genom att fortsätta utreda de märkliga händelserna i Stockholm julen 1939. Händelserna börjar precis där vi lämnade våra hjältar förra gången (se förra inlägget) det vill säga inne på Oskarshof på Östermalm. Här sitter de och dricker snaps och öl i goda vänners lag samtidigt som de diskuterar vad de ska göra här näst. 

Plötsligt upptäcker August Brandell (AB) ett fotografi i en dold ficka i den dossier som de fick av Ernst Ludvigsson på Kungliga biblioteket. Bilden föreställer ett sällskap klädda i mörka kåpor och ansiktsmaskering som står uppställda framför en vit kyrka. Snabbt inser sällskapet att det de ser är Carl Johans kyrka på Skeppsholmen eller kort och gott Skeppsholmskyrkan som den också kallas.

Skeppsholmskyrkan, bild från Wikipedia

Gruppen bestämmer sig dock för att det är för farligt att undersöka kyrkan utan att först veta hur omgivningarna ser ut. De bestämmer sig därför för att försöka söka upp sin vän Claes Palme (se avsnittet ”Med båt över Östersjön”) för att dels be om husrum hos honom och hans familj och för att fråga dem om de har någon kännedom om Syskonskapets symbol eller Ludvig van Booren.

När de kommer till familjen Palmes stora hus på Östermalmsgatan visar det sig att Claes Palme inte är hemma utan att han är i Luleå som en av de officerare som övervakar samlandet av de svenska frivilligstyrkorna till Finlands hjälp. 

Men Claes mamma Elisabeth von Knierem tar emot dem i salongen tillsammans med sin yngste son Olof (sedermera den berömde statsministern) som är 12 år gammal. Efter att AB har pratat lite politik med den unge Olof så kommer de att nämna Ludvig van Booren, Syskonskapet och Utrikesdepartementet. Då drar sig Olof till minnes att han har varit på UD och att han har en farbror Eric som arbetar där. 

Efter att ha tagit reda på att Eric bor på Karlavägen beger sig våra hjältar ut i den kalla kvällen för att besöka honom. 

Väl framme på Eric Palmes adress på Karlavägen 12, mitt emot den magnifika Engelbrektskyrkan möts de av en barsk portvakt som meddelar att Eric Palme inte är inne för närvarande men att det går bra att vänta. Efter nästan två timmars väntetid när de är beredde att bege sig därifrån meddelar portvakten att Palme antagligen är på jobbet något som gör den vresige Carl Henric Hastfer om möjligt ännu mer vresig.

Sällskapet beger sig nu istället mot utrikesdepartementet i Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg. Där möts de av en trött receptionist vid namn Britta som inte verkar gilla att arbeta på helgerna (dagen i fråga är nämligen en söndag). 

Arvfurstens palats, säte för utrikesdepartementet

De blir dock mottagna av Eric Palme i dennes rum på tredje våningen med utsikt mot Fredsgatan. När de har presenterat sig och Eric har förstått att det är den här gruppen som han kan tacka för att hans bror svärmor och svärfar Woldemar von Knieriem och Elli Kupfer befinner sig i säkerhet i Sverige blir han mycket mer hjälpsam.

När AB nämner att de letar efter upplysningar om utrikesrådet Ludvig van Booren så ser Eric Palme extremt förvånad ut. Han avbryter AB och förklarar att det inte arbetar någon sådan person på utrikesdepartementet. Han förklarar också att det inte finns några arbetsrum som ligger på den plats i huset där AB anger att han har träffat utrikesrådet. AB grips nästan av panik och insisterar på att det visst finns ett sådant utrikesråd eftersom han ju har träffat honom och att det självklart måste finnas ett arbetsrum där eftersom det var där de träffades. 

När gruppen går ner på första våningen så visar det sig dock att på exakt den plats där rummet låg finns det ingen dörr och innanför där det tidigare låg ett stort arbetsrum ligger det nu en stor sal med utsikt mot riksdagshuset. I sin desperation efter att bevisa att han har rätt och nästan ännu viktigare att bevisa att han inte har ljugit för Hastfer och Bjerkén så griper AB efter alla halmstrån han kan finna. Plötsligt upptäcker han en kraftig och märkligt formad lins som ligger på golvet. Han drar sig genast till minnes att Ludvig van Booren hade någon slags apparat på sitt skrivbord som bestod av bland annat denna typ av linser.

Den märkliga linsen

När de dessutom kontrollerar liggaren med de diarieförda besöken så finns det ingen notering om varken AB eller van Booren från det aktuella datum då de skulle ha mötts här på departementet. 

Efter att ha skrapat nervöst med foten en stund så ursäktar sig Eric Palme och ber gruppen att lämna byggnaden. De beger sig tillbaka till familjen Palmes hus på Östermalmsgatan där de sitter och försöker fundera på vad de ska göra här näst. Och där lämnar vi våra olyckliga hjältar för denna gång.

PS. Det finns mig veterligen ingen farbror till Olof Palme som hette Eric Palme. Olof Palmes far Gunnar Palme som tragiskt avled redan 1934 när Olof bara var sju år gammal hade två bröder, Nils Palme som vi mötte i det allra första äventyret. Och Olof Palme som stupade 1918 i finska vinterkriget. Denna Olof var gift med en kvinna som hette Ola (jo det gick att heta det som kvinna också) och dessa två fick ett barnbarn som döptes till Erik. DS.

No responses yet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.